Paris dom i den grekiska mytologin

Nerk Pirtz 04-08-2023
Nerk Pirtz

DOMEN I PARIS I GREKISK MYTOLOGI

I dag leder skönhetstävlingar ofta till gräl mellan deltagare och åskådare, men i den grekiska mytologin fanns det en skönhetstävling som skulle leda till krig, död och förintelse, och den skönhetstävlingen var Parisdomen, en av startpunkterna för Trojas slutgiltiga undergång.

Se även: Stjärntecknen och grekisk mytologi

Bröllopet mellan Peleus och Thetis

Domedagen i Paris var i slutändan en skönhetstävling mellan gudinnorna Afrodite, Hera och Athena, men orsaken till skönhetstävlingen berodde på händelser vid ett bröllop.

Peleus var en känd hjälte i den grekiska mytologin, och Thetis var en nymf från Nereiderna, som Zeus hade gift bort för att undvika en farlig profetia.

Peleus och Thetis bröllop var en glädjefylld tillställning och alla gudar och gudinnor i det grekiska pantheon var inbjudna till firandet, det vill säga alla gudar var inbjudna utom Eris, disharmonins gudinna.

När Eris När gudinnan upptäckte att festligheterna pågick bestämde hon sig för att dyka upp ändå, och hon hade till och med med sig en bröllopspresent, ett gyllene äpple. Det var dock ingen glad present, för den var avsedd att ge upphov till argument, för på den stod orden "för den vackraste". När Eris dök upp vid festligheterna kastade gudinnan äpplet bland de församlade gudarna och gudinnorna.

Gudarnas fest - Hans Rottenhammer (1564-1625) - PD-art-100

Gudinnor tävlar om det gyllene äpplet

Tre av de församlade gudinnorna gjorde genast anspråk på det gyllene äpplet, var och en i tron att hon var den vackraste av alla gudinnor.

Se även: Pelops i grekisk mytologi

Dessa tre gudinnor var Afrodite, den grekiska gudinnan för kärlek och skönhet, Athena, den grekiska gudinnan för visdom, och Hera, den grekiska gudinnan för äktenskap och även Zeus hustru.

Ingen av dessa grekiska gudinnor tänkte ge upp sitt anspråk på äpplet, för att backa skulle innebära att de skulle ses som underlägsna sina rivaler i fråga om skönhet. Därför beslutade gudinnorna att gå till Zeus för att han skulle fatta det slutgiltiga beslutet.

Zeus må vara den högste guden i det grekiska pantheon, men det här var ett beslut han inte tänkte fatta, för han insåg att ett beslut skulle ställa gudinna mot gudinna, och skulle innebära att två mäktiga gudinnor var arga på honom. Därför förkunnade Zeus att beslutet skulle lämnas i händerna på Paris.

Domaren i Paris

Paris var inte medlem av det grekiska pantheon, för Paris var en dödlig prins av Troja, en son till Kung Priamos . Paris skulle ta hand om sin fars hjordar på berget Ida.

Paris hade fått rykte om sig att fatta rättvisa beslut som inte påverkades av influenser utifrån. Paris hade tidigare dömt en tävling om kvaliteten på olika tjurar, en tävling där Ares tjur tävlade mot en av kung Priams tjurar.

Paris insåg inte vem ägaren till den första tjuren var, men såg att den var det överlägsna djuret och gav den därför priset framför sin fars.

Paris i frygisk mössa - Antoni Brodowski (1784-1832) - PD-art-100
Domen i Paris - Peter Paul Rubens (1577 - 1640) - PD-art-100

Bedömningen inleds

Hermes förde därför samman gudinnorna och Paris, så att den trojanske prinsen kunde fatta ett slutgiltigt beslut om vem som var vackrast. Ingen av de tre gudinnorna var villig att låta sin skönhet ensam avgöra Paris beslut, så var och en av gudinnorna bestämde sig för att påverka beslutet genom att erbjuda Paris mutor.

Hera skulle lova Paris oanade rikedomar och en position som ansvarig för alla riken i den antika världen. Athena skulle erbjuda Paris alla kända färdigheter och kunskaper, så att han kunde bli den största krigaren och den mest kunniga dödliga. Afrodite erbjöd dock Paris att gifta sig med den vackraste av alla dödliga kvinnor.

Domen i Paris - Gustav Pope (1852-1895) - PD-art-100

Domen i Paris

Paris dom kom strax därefter och Paris beslutade att den gudinna som rättmätigt ägde det gyllene äpplet var Afrodite; det råder ingen tvekan om att den muta som gudinnan erbjöd spelade en liten roll i prinsens beslut, trots hans tidigare rykte om att vara oemotsäglig.

Efterdyningarna av domen i Paris

Afrodite skulle se till att hennes löfte om att gifta bort den vackraste dödliga kvinnan hölls, och gudinnan såg till att Paris förde bort Helena, den vackra dottern till Zeus och Leda. Självklart var Helena redan gift med den spartanske kungen Menelaos , och bortförandet skulle leda till att 1000 fartyg skickades iväg för att hämta henne.

Paris dom ledde också till att både Hera och Athena blev ovänner för evigt, och under det trojanska kriget som följde på bortförandet skulle båda gudinnorna hjälpa den belägrande achaeiska styrkan i Troja.

I slutändan visade Paris inte det sunda förnuft som hade fått honom att bli domare i skönhetstävlingen i första hand, även om det kan diskuteras om ett rättvist beslut utan mutor skulle ha undvikit framtida händelser.

Det sades ju att det trojanska kriget var en händelse som Zeus hade planerat för att få slut på den heroiska eran, och en profetia hade gjorts vid Paris födelse om att den nyfödde skulle åstadkomma Trojas undergång. Så händelserna hade varit förutbestämda långt före Paris dom.

Nerk Pirtz

Nerk Pirtz är en passionerad författare och forskare med en djup fascination för grekisk mytologi. Född och uppvuxen i Aten, Grekland, var Nerks barndom fylld av berättelser om gudar, hjältar och antika legender. Från en ung ålder var Nerk fängslad av kraften och prakten i dessa berättelser, och denna entusiasm växte sig starkare med åren.Efter att ha avslutat en examen i klassiska studier ägnade sig Nerk åt att utforska djupet av den grekiska mytologin. Deras omättliga nyfikenhet ledde dem på otaliga uppdrag genom antika texter, arkeologiska platser och historiska dokument. Nerk reste flitigt genom Grekland och begav sig in i avlägsna hörn för att avslöja bortglömda myter och outtalade historier.Nerks expertis är inte bara begränsad till det grekiska pantheonet; de har också fördjupat sig i sambanden mellan grekisk mytologi och andra antika civilisationer. Deras grundliga forskning och fördjupade kunskaper har gett dem ett unikt perspektiv på ämnet, belyser mindre kända aspekter och kastar nytt ljus över kända sagor.Som en erfaren författare vill Nerk Pirtz dela sin djupa förståelse och kärlek till den grekiska mytologin med en global publik. De tror att dessa forntida berättelser inte bara är folklore utan tidlösa berättelser som speglar mänsklighetens eviga kamp, ​​önskningar och drömmar. Genom deras blogg, Wiki Greek Mythology, vill Nerk överbrygga klyftanmellan den antika världen och den moderna läsaren, vilket gör de mytiska världarna tillgängliga för alla.Nerk Pirtz är inte bara en produktiv författare utan också en fängslande berättare. Deras berättelser är rika på detaljer, och ger livligt liv till gudarna, gudinnorna och hjältarna. Med varje artikel bjuder Nerk in läsarna på en extraordinär resa, så att de kan fördjupa sig i den grekiska mytologins förtrollande värld.Nerk Pirtz blogg, Wiki Greek Mythology, fungerar som en värdefull resurs för både forskare, studenter och entusiaster, och erbjuder en omfattande och pålitlig guide till de grekiska gudarnas fascinerande värld. Utöver deras blogg har Nerk även skrivit flera böcker och delat med sig av sin expertis och passion i tryckt form. Nerk fortsätter att inspirera, utbilda och fängsla publiken med sin oöverträffade kunskap om grekisk mytologi, oavsett om de skriver eller talar inför publik.